Han har en ring på fingret som mäter puls, sömn och temperatur och på sätt och vis är det symboliskt – för Johannes Cullberg är nästintill trolovad med sin hälsa.
Hej Johannes! Du kallar dig numera biohacker men vad innebär det egentligen?
– Det är någon som hackar, det vill säga, optimerar sin hälsa genom biologi, modern teknik och kost, träning och sömn. Jag tar regelbundna blodprov för att hålla koll på mina hormonnivåer och så har jag en högteknologisk ring på fingret som är det mest avancerade som finns på marknaden just nu. Den mäter min sömn, puls och temperatur i kroppen och lägger in all data i en app i min telefon.
På din blogg skriver du även om hormonell ålder – hur funkar det?
– Eftersom jag vill leva ett långt och framför allt friskt liv så är det viktigt att som man titta på hormonerna eftersom de styr hur vi mår. Som man över 40 är det bra att ha ett så högt testosteronvärde som möjligt och ha en bra balans mellan östrogen och testosteron. Jag tar blodprov en gång i kvartalet för att mäta hormonnivåer. Mitt värde var lågt när jag började, men det har blivit stadigt bättre.
Vad berodde det låga värdet på?
– Att starta en livsmedelskedja i Sverige är inte att rekommendera om man vill ha bra hormonbalans. Jag var ständigt under press, och Paradisets konkurs var ungefär som att svälja 100 kg ödmjukepiller. Det var det värsta jag har varit med om.
Vad har du gjort för att komma i balans igen?
– Andats och sovit bättre. Många tror att intensiv träning är vägen till bättre hälsa, men glömmer vilan. Jag har ägnat några minuter per dag åt att bara andas. Jag kallar det inte meditation för då blir det genast kravfyllt. Det är viktigt att ta bort betungande epitet som att man måste sitta i lotusställning i en halvtimme – fuck that! Ju fler perfektionshinder du sätter upp för dig själv, desto svårare blir det.
Hur mår våra hormoner generellt numera?
– Dåligt. Vi stressar för mycket, sover för lite och äter för dålig mat. Vi behöver mer vila, vara ute i naturen och äta ren mat och fibrer.
Paradiset finns ju fortfarande i digital form – men vad har du för planer för framtiden?
– Skulle jag få möjlighet att göra en ny butik så skulle det bli en enda butik istället för en kedja. Och den skulle vara fokuserad på matupplevelsen med riktig passion för mat. Förlagan är amerikanska Erewhon i Venice i Kalifornien. Kanske är det möjligt om några år. Jag har just blivit certifierad kost- och hälsocoach och håller just nu på att ta fram egna kosttillskott.
Paradisets konkurs var ungefär som att svälja 100 kg ödmjukepiller.
Du har ofta en smoothie i handen – hur gör man en riktig supersmoothie!
– Jag har alltid avokado i och så ägg, kokosmjölk och bär som är i säsong. Och numera har jag också kollagenpulver som jag själv har tagit fram och som man i framtiden ska kunna köpa på Paradiset. Sen varierar det från kall potatis till surkål beroende på hur jag mår.
Vad gick fel och vad gick rätt med Paradiset?
– Den första butiken som vi öppnade på Södermalm blev jättebra. Läget var bra och där hade vi kontroll över varumärket. Butiken på Regeringsgatan vid NK blev också förvånansvärt bra och mer lunchfokuserad. Men Sickla och Täby blev helt fel. Vi låg inne i gallerior och kunde inte styra omgivningen och marknadsföringen plus att vi låg för nära stora starka ICA-butiker. Kombinationen dödade oss.
Det är friskt vågat att öppna en livsmedelskedja i Sverige. Vad är det som ändå får dig att våga?
– Jag kallar mig frustrationsentreprenör. Jag utgår ifrån ett problem jag vill lösa när jag startar något, och något som berör mig och mina barn och vår framtid. Jag är inte typen av entreprenör som sitter och räknar var jag kan tjäna mest pengar. Jag älskar mat och jag älskar hälsa – det är det jag lever och andas.
Och så tycker du att den typen av matbutik du vill handla i saknas i Sverige?
– Ja. Jag står inte ut med butikerna som liknar sjukhusmiljöer. De är så oinspirerade. Dessutom kallar Axfood, ICA och Coop livsmedel för dagligvaror. Det är talande tycker jag.
Vad är det absolut bästa du har gjort för din hälsa?
– Det är att prioritera den. Förut ställde jag in träningen om det kom ett möte i vägen. Nu gör jag tvärtom.