Visste du att den som växer upp omgiven av många böcker löser kognitiva problem bättre som vuxen? Eller att du blir mindre stressad i en miljö med mycket gröna växter? Vetenskapen kallas neurodesign och Isabelle Sjövall är en av landets främsta experter inom området.
Vad är egentligen neurodesign?
– Neurodesign är ett tvärvetenskapligt område som handlar om hur hjärnan reagerar på byggda miljöer och hur dessa påverkar oss både psykologiskt och fysiologiskt. Vår hjärna har inte förändrats nämnvärt på många tiotusentals år, men däremot har världen vi lever i idag förändrats i rask takt. Den står i stark kontrast till den afrikanska savannen som är den miljö som vår hjärna egentligen är utvecklad för.
Tror du att utformning av stadsbilden kan vara en del i att minska psykisk ohälsa i framtiden och i så fall hur?
– Ja, absolut. Idag lever ca 50 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas den siffran ha stigit till ca 70 procent. Samtidigt finns det forskning som visar att urbana miljöer kan ha en negativ påverkan på vår mentala hälsa genom att hjärnans primitiva känslostruktur amygdala (fight-or-flight) tycks vara mer aktiv i stadsmiljöer. Men med hjälp av ny forskning kan vi göra mer medvetna och smarta val så att vi utformar framtidens städer i samklang med våra grundläggande biologiska behov. På så vis kan vi påverka de miljöer vi lever i, i stället för att bli utsatta för dem.
Vilka delar i stadsbilden påverkar vårt mående mest?
– Det finns forskning som visar att barn som växter upp med brist på grönska omkring sig i närområdet får en kraftigt ökad risk att drabbas av mental ohälsa senare i livet. Trafik och buller har negativa effekter på hälsan eftersom de räknas som en stressorer. En bra motpol är grönska som har positiva effekter på luftkvalitet. Gröna miljöer kan även fungera resorativt genom att främja återhämning och minska stress. Forskning visar också att exponering för höga byggnader har en negativ inverkan. En annan intressant aspekt är att bredden på trottoarer kan påverka hur mycket vi rör på oss.
Kan man till och med se att olika material påverkar oss olika – som till exempel mycket trä eller betong i en stadsbild?
– Generellt kan man säga att naturliga material tilltalar våra hjärnor i större utsträckning. Så trä är definitivt att föredra framför betong, dels för att trä oftast ger en bättre akustik, men också för att det upplevs som mer naturligt.
Hur kan framtidens kontor och arbetsplatser designas för att optimera personalens kreativitet?
– En viktig faktor är kopplingen till naturen. Forskning visar att gröna miljöer kan göra oss mer kreativa och förbättra återhämtning. Så att använda mycket gröna inslag, naturnära färger och taktila material kan vara en ett smart drag. Miljöombyte är också positivt för kreativt tänkande, så att försöka hitta en bra variation med hjälp av design kan vara klokt.
Hur tror du att framtidens städer kommer att se ut?
– Jag hoppas att vi får se städer som i större utsträckning tar med den forskning som finns i beräkningen. Design är en sorts ram för våra liv som i hög utsträckning påverkar våra tankar och beteenden och i förlängningen hur vi lever våra liv.
Vad skulle du önska för inslag i stadsbilden om du själv fick designa?
– Definitivt mindre trafik och mer grönska. Men också fler naturliga platser för gemenskap där människor kan mötas. Mer variation och bättre möjligheter att ta sig runt till fots på ett trevligt sätt. Även byggnader med så kallade ”soft edges” som känns inbjudande.
Om vi ser till våra hem och till exempel sovrum – nu när allt fler arbetar hemma, hur kan vi då skapa rum för vila och avslappning och särskilja arbetet från det privata?
– Vår hjärna kopplar olika rum och platser till en kontext. Så om vi till exempel arbetar i sovrummet så lär sig hjärnan att associera det rummet med arbete vilket kanske inte är så önskvärt. En idé kan vara att istället försöka hitta ett rum eller en del av ett rum (som inte är i sovrummet) som man gör till sitt och som man förknippar med just arbete. En annan viktig sak att ta med i beräkningen är att ha ordning och reda eftersom ”clutter” kan orsaka onödig stress. Mitt sista tips är att undvika signalfärger som till exempel rött, orange eller gult där man vill främja vila eftersom de kan trigga nervsystemet. Mjuka och taktila material är också bra för att främja avkoppling eftersom de kan hjälpa till att stimulera kroppens naturliga frisättning av lugn-or-ro hormonet oxytocin.
Hur ska vi tänka med belysning?
– Tänk gärna igenom belysningen eftersom det påverkar vår dygnsrytm i hög grad. För avslappning kan det vara klokt att dämpa ner belysningen på kvällen och gärna använda ljuskällor med ett varmare sken. Det finns också så kallad HCL (human centric lighting) om man vill optimera inomhusmiljön ytterligare.
Vilka kulörer ska man jobba med för att t ex optimera socialt umgänge?
– För gemenskap och socialt umgänge så tycks dovare nyanser vara ett klokt val eftersom och kan göra oss mer avslappnade och öppna gentemot andra.
Hur kan till exempel restauranger påverka gästernas trivsel med hjälp av neurodesign?
– Att förbättra akustiken är något som många restauranger skulle vinna mycket på. Anledningen till att man går ut är ju oftast för att umgås och det är svårt när man inte hör varandra ordentligt. En varm och lite dämpad belysning (tänk lägereld) kan också öka trivseln. Även formen på möbler kan ha betydelse. Runda bord upplevs ofta som mindre konfrontativa och mer trivsamma och även att undvika skarpa/vassa hörn på möbler, eftersom hjärnan kan tolka dessa som hotfulla.
Finns det någon plats på Östermalm som du tycker har lyckats extra bra med att tillämpa en inredning som också rimmar med atmosfär och välmående?
– Jag tycker att hotellet Ett Hem i Lärkstan har lyckats otroligt väl med det.
Recept för kreativitet: Forskning visar att gröna miljöer gör oss mer kreativa. Använd gröna nyanser och rikligt med gröna växter av olika arter inomhus då artirikedom talar till våra hjärnor. Att byta miljö kan ha också positiv effekt på kreativiteten. Likaså miljöer med högt i tak.
Recept för fokus: Välj en plats där du får arbeta ostört. Om det är mycket ljud omkring, använd ljudabsorbenter. Ordning och reda är en grundförutsättning – ha inte för mycket prylar omkring dig (och lägg telefonen i ett annat rum). Välj en arbetsplats med mycket dagsljus.
Recept för sömn: Sovrum ska vara mörkt, svalt och tyst för optimal nattsömn. Lite dovare blå nyanser är bra eftersom hjärnan uppfattar dessa som temperaturmässigt svalare. Tänk på att rummet ska ha bra mörkläggningsgardiner eftersom ljusinsläpp kan påverka kroppens frisättning av sömnhormonet melatonin. Belysningen bör vara varm och dämpad.