Close

Uppsala mitt på Nybrogatan

Han värderar dyrbar konst och antikviteter som vd och delägare på Uppsala Auktionskammare. Vackra ting å sido – det är som dess regissör han funnit sitt egentliga kall.

Namn: Magnus Bexhed
Ålder: 35 år
Gör: VD och delägare på Uppsala Auktionskammare
Familj: Hustrun Sofie och barnen Alice och Flora, 5 och 2 år

Han räcker fram en kaffemugg med texten Ingrid på, och i rummet, bland konst och antikviteter, står flera av samma sort. Magnus Bexhed stöttar gärna grannarna på gatan, däribland, givetvis, Ingrid. Och det är ingen större uppoffring när man är en livsnjutare av rang, och adressen är Nybrogatan.

– Intresset för konst och livets goda hör ofta ihop, och för mig stämmer det. Och så har jag ju hamnat här på Östermalms nya matgata, säger han och korrigerar:

– Eller snarare livets goda-gata!

Magnus Bexhed är vd och numera delägare i Uppsala Auktionskammare, och många känner igen honom från SVT:s Antikrundan. Men, vad många kanske inte vet är att han kom på fjärde plats i Sveriges Mästerkock 2012 – en förlust som fortfarande svider. Men det blev ingen kock av Magnus, för vid 35 års ålder är han istället ett av landets främsta namn inom antikvitetssfären.

Uppsala Auktionskammare är enklenod i branschen; grundat 1731 och idag världens tredje äldsta auktionshus. Namnet kommer av att auktionskammaren en gång i tiden hörde till staden Uppsala, men privatiserades på 1980-talet. Och idag är det främst här på Nybrogatan det händer.

– Huvudkontoret ligger visserligen i Uppsala i tidigare Riksbankens hus som vi nu äger, men det går inte att sticka under stol med att det är i Stockholm och i synnerhet på Östermalm vi har många av våra kunder, säger Magnus.

I våras öppnades lokalen ut mot Nybrogatan, vilket gett effekt i ett ökat intresse. Och snart växer kammaren ytterligare då man tagit över Scampis gamla lokal vägg i vägg. Tyvärr kom pandemin emellan Magnus Bexhed och det stora invigningskalaset – men som den livsnjutare han är laddar han för att fira stort när det är möjligt. För kalas, det måste man ha.

– Jag är fortfarande besviken för att vi inte kunde ha invigningskalas. Vi vill ju använda de här lokalerna på ett bra sätt, säger han och förklarar:

– Det vi sysslar med kan ses som tingens teater. Det är ju döda ting vi säljer, men min uppgift är att ge dem historia och sammanhang. Nu har vi en yta som är som gjord för just det i form av auktionsvisningar, utställningar och möten, säger Magnus Bexhed.

Det är just de där mjuka värdena, som han kallar det – möten med människor och historia – som gör att antikviteter blivit hans passion. En passion som funnits sedan tonåren.

– Jag växte upp i huset mittemot Stockholms Auktionsverk och gick ofta i antikaffärer. Jag minns att jag letade efter silverbestick med anknytning till Visby där vi hade sommarhus, och så tyckte jag om ljusstakar redan då. Det var ju inte så vanligt med en 15-åring som samlade på ljusstakar, säger han och skrattar.

Intresset tog honom snart till just Stockholms Auktionsverk och vidare till Uppsala Auktionskammare då dess huvudägare Knut Knutson fått upp ögonen för den unge talangen. Vid 21 års ålder gjorde han egna kundbesök och blev förordnad av Stockholms Handelskammare som värderingsman, och vid 25 år blev han vd. Ett första steg i den kommande föryngringen av branschen.

Magnus Bexhed lever och andas antikviteter och exklusiviteten som blivit auktionskammarens signum syns i varje detalj – inte minst i de tjusiga katalogerna. Svansföringen är visserligen hög, men oerhört hjärtlig och professionell. Och Uppsala Auktionskammare går bra – intresset för auktioner, konst och antikviteter har ökat bekräftar han. Även under det senaste året då hemmet stått i centrum.

– Nåt måste man ju göra med sina pengar! Det man tidigare lade på resor och annan lyxkonsumtion går nu i viss mån till konst och design, tror Magnus Bexhed.

Men går det att göra några fynd på Uppsala Auktionskammare?
– Det beror på hur man definierar fynd. Jag älskar att köpa dyrt. Det vill säga betala det något är värt, säger han och förklarar vidare:

– Min definition av fynd är att åtrå något och sedan köpa det till ett pris man kan betala. Och så fungerar ju en auktion, det är alltid marknadsvärdet som avgör, säger han.

I hans eget hem som han delar med sin fru Sofie, även hon delägare i Uppsala Auktionskammare, finns ett exempel på ett sådant.

– Det är en gustaviansk ljusstake av alrot från omkring år 1800 som jag köpte när jag studerade. I och med att den är av trä måste man släcka ljusen i tid för att den inte ska bli förstörd, och det är liksom lite av tjusningen. Jag tänder den nästan varje dag, säger han.

Ljusstakar i all ära, ett drömuppdrag var ändå Picasso-samlingen. Det var hösten 2016 som han fick i uppdrag att sälja 4 originalverk av Pablo Picasso som hängt i affärsmannen Bertil Neumans bostad i Stockholm – ett prestigeuppdrag i alla avseenden och en succé.

– Vi sålde fyra originalverk av Pablo Picasso varav det dyraste för över 26 miljoner!

Men trots att arbetet innehåller mycket av det goda så sysslar Magnus också med en del glädjedödande. Många som tror att de har en konstskatt i släkten har nämligen inte det.

– Det händer ofta att vi blir uppringda av någon som tror att de har en Zorn eller Liljefors hemma som funnits i släkten i generationer. Men så visar det sig ofta att det är en kopia. Då har man i två generationer trott att man har en förmögenhet på väggen! Men oavsett om objektet är värt 10 000 eller 10 miljoner kronor så är Magnus mån om att ge det liv och historia – som den fullfjädrade regissör han är i denna tingens teater.

Close