Hon har med vass penna kommenterat terapirum i Modern Psykologi, inrett hissar som konstinstallationer och försett Omaka med snygga fat och skålar. Och nu kan vi kan inte slita ögonen från keramikern Ingrid Unsölds rosa koppar och randiga tallrikar. Nu har hon dessutom flyttat in i Gubis Showroom på Norrlandsgatan 6.
Hej Ingrid! Hur blev du keramiker?
– Jag har gått en ganska krokig väg. Och först nu på senare år har jag satsat fullt ut på keramiken. Jag gick designhögskolan i Köpenhamn med inriktning mot Keramik & glas, min master är dock industridesign. Jag hoppade över till industridesign för jag kom till en punkt när jag tänkte att jag ju inte ville sitta i en stuga på landet och dreja krukor! Men det var helt fel för mig med industriformgivning, så jag började jobba med inredning istället. Jag jobbade sen som kontorsinredare några år. Men när jag startade eget i Stockholm från början så hade jag en idé om att inreda hissar.
Det låter som en smal affärsidé! Varför just hissar?
– Jag utforskade hisskorgen som rum på utbildningen och ställde mig frågan hur det går att påverka upplevelsen av hissrummet med hjälp av mönster. Hissar är ju väldigt speciella: vi står mycket närmre främlingar än vi är vana vid och vi rör oss vertikalt. Jag gjorde om några hissar för Vasakronan, och även en hiss till en utställning på Kulturhuset men jag märkte att inredning av hissar var en ganska svår idé. Det är sällan företag gör om sina hissar. Men det föddes andra saker där och jag började med företagsinredningar istället.
Du har ju också intresserat dig för terapirum, och förutom att du kommenterat dessa rum i Modern Psykologi så har du även gett ut en bok på ämnet. Vad krävs av ett bra terapirum?
– Ja, jag är intresserad av psykologi och personlig utveckling. Det krävs ofta mod från klientens sida att gå i terapi. Då kan en avslappnad, vardaglig miljö som inte är perfekt inredd och städad vara välkomnande. Det är en balansgång mellan att ge ett professionellt intryck och att visa att klienten är tillåten att vara precis som hon eller han är.
Du har tagit fram porslin bland annat till Omaka, berätta hur den processen gick till?
– Vi tog fram väldigt många idéer tillsammans, men grunden var loggan och det omaka – det vill säga två omaka delar. Vi ville att porslinet skulle ge en koppling mellan bryggeriet, menyn och betongbyggnaden som Omaka ligger i. Jag skulle gärna jobba mer tillsammans med restauranger och kaféer – i och med att jag jobbat som inredare och med koncept så tror jag att jag skiljer mig lite från andra keramiker. Jag är van vid att jobba utifrån ett företagskoncept.
Men när du jobbar på känsla – som till exempel med Pink Collection – vad inspirerar dig då?
– Jag inspireras mycket av barn-tv. De här bredrandiga faten och kopparna är till exempel inspirerade av Fem myror är fler än fyr elefanter. Det mycket bredrandigt i Ove Gustafssons illustrationer. Och kepsarna som elefanterna har på sig, ni vet, så gulliga så man vill äta upp dem. Annan inspiration är Mumintrollen och Loranga, Masarin och Dartanjang. Och så inspireras jag ofta av det spill som blir när man jobbar med något annat. Jag kan titta på spillet och fundera på vad man kan göra med det. Just spill när något jag jobbar med just nu och som jag hoppas att jag kan visa i höst.
Du har ju också börjat göra urnor. Hur gick det till?
– Ja, jag jobbar med Systrarna Ocklinds begravningsbyrå. Det är en lite annorlunda begravningsbyrå som startades av två systrar som saknade en bra byrå när de skulle begrava sin mamma. Nu gör jag fina urnor till deras företag.
Keramik har fått ett uppsving på senare år. Hur märker du av det?
– Jag tror att det nyvunna intresset för hantverk generellt och keramik i synnerhet kommer av att vi har så pass abstrakta arbetsuppgifter. Vi sitter i möten och vi mailar. Vi är typ 100 procent upptagna i hjärnan. Vid dagens slut finns det inget konkret, fysiskt att visa på. När vi däremot stickar en tröja, täljer en smörkniv, drejar en skål så gör vi det med händerna och det blir något konkret. Samarbetet mellan materialet och händerna kräver viss koncentration men inte mycket tankemöda. Det är lugnande och grundande.
Vilken kopp dricker du själv kaffe i?
– Just nu i en kopp från Pink Collection. Det ska vara en tunn kant där munnen nuddar koppen, och så vill jag ha blank glasyr. Det ska inte vara matt. Och så måste fingret passa bra i örat. Hänkeln som det heter på keramikerspråk.