
Den ena spelade indiepop och den andra jobbade med humor – men tillsammans bildar bröderna Tom och Henrik Ljungqvist popduon Jung.
Hur kom det sig att ni började göra musik ihop?
Henrik: Jag har hållit på med musik länge, men för fem år sedan fick jag en låt skickad till mig som behövde text och röst. Då testade jag och Tom att skriva tillsammans och det blev bra. Det var första gången vi skrev musik ihop på riktigt.
Gjorde ni musik ihop när ni växte upp?
Tom: Nej, vi mimade nog mest till Five hundred miles. Det var första gången vi provade skriva musik tillsammans och det var kul och dessutom tyckte vi att det blev fett bra. Något föddes där…
Tom, du är ju också aktiv i humorgruppen Tom & Petter. Var du nånsin orolig för att inte bli tagen på allvar som musiker?
Tom: Jag blev faktiskt förvånad över att jag fick så fin respons. Så tvärtom. Jag vet att många som rör sig i flera genrer kan ha svårt att bli tagna på allvar i Sverige. Men det känns som att det är många som har banat väg de senaste 10 åren och visat att man kan göra allt – bara man gör det bra.
Musikkritikerna drar paralleller till Fleetwood Mac, Coldplay och Bon Iver. Är det era egna musikaliska referenser också?
Henrik: Vi gillar så mycket olika musik så det vi försöker skriva är snarare nån slags ryggmärg av allt vi gillar. Jag har lyssnat på allt från Beatles och Rolling Stones till tidiga Daft Punk.
Tom: Vi gillar oftast samma saker men Henrik är mer inne på elektronisk musik än jag. Han har lite mer Berlin i sig så att säga. När jag började göra musik var jag väldigt inne på Bon Iver och falsettsång.
Falsettsången återfinns ju även i er musik!
Tom: Jag försöker sjunga falsett så mycket det bara går – med olika resultat. Men vi är uppväxta med Springsteen, Fleetwood Mac och Jackson Brown. Gemensamt för dem är att de är duktiga på att berätta historier och det är en röd tråd för oss också. Vi försöker alltid berätta en historia.
Hur går skrivprocessen till?
Henrik: Vi sitter tillsammans med en låtskrivare och en producent och kör en timmes gruppterapi. Ibland är det tydligt vad vi ska skriva om, andra gånger blir det något ändå.
När har det varit tydligt vad ni ska skriva om?
Tom: När vi skrev Giants. Vi skulle båda bli pappor och skrev låten till våra kommande barn. Det blev så viktigt att den låten skulle bli sann och bra.
Henrik: Vi la in deras hjärtljud i låten, och tanken är att det är en låt som kommer att vara kvar längre än oss. De kanske lyssnar på den med sina barn sen.
Senaste singeln Heaven handlar om att ta farväl. Är det hämtat ur era egna liv?
Tom: Det är ingen familjemedlem till oss som gått bort, men vi har stått nära någon som varit med om det absolut värsta. Och den här låten är tillägnad dem.
Henrik: Det är många som har det tufft nu, och många som tar farväl. Det kan handla om att någon lämnar jordelivet, men det kan också handla om ett farväl i det lilla. Man hamnar på en märklig plats när man är med om stora förluster. Det är den känslan vi velat fånga – när man känner att man svävar fritt och inte vet var man kommer att landa.
Har ni själva några minnesvärda musikupplevelser?
Tom: Mamma och jag såg José Gonzales på Cirkus och sov oss igenom hela konserten. Vi satt inte ens bredvid varandra. Men det är det bästa betyg man kan få för det var så vackert.
Henrik: Jag skulle se The Arks sista konsert på Gröna Lund tillsammans med Tom, men jag var tidig och såg att kön var så lång att vi aldrig skulle komma in. Precis då sprang jag på Christian Walz och varnade honom för kön. Men då sa han: Jag har VIP-pass och du följer ju med mig. Jag fick ringa Tom och säga att jag skulle gå in själv med Christian och att han inte skulle komma in. Den konserten var – förlåt Tom – så jävla fet.
Hur är det att jobba ihop med sin bror?
Henrik: Jag tror att det skulle hända mer om vi var 3, just för att vi är så lika. Men det bästa med det här projektet är att vi kan dela upplevelsen med varandra när det går bra. Och när det går dåligt.
Tom: Och det är det värsta med projektet!
Hur ser framtidsplanerna ut?
Henrik: Vi hade väldigt grandiosa planer förra året och skulle spela på Gröna Lund, Liseberg och åka på turné. Men allt det har ju satts på paus. Vi hoppas att det kan bli av i år i stället. På lång sikt så vet ju folk i Sverige vilka vi är nu och det vore ju kul om nån utomlands också visste det …
Tom: Vi vill bli världsstora men det behöver inte ske imorgon.
Har ni något drömsamarbete?
Henrik: Ett sånt har redan hänt och det var när vi fick skriva med Jocke Berg. Det var så surrealistiskt och episkt. Han är en mysig kille!
Tom: Jag har nån slags dröm om att bara befinna mig i samma rum som Chris Martin. Bara att se honom vore otroligt!
Namn: Henrik Ljungqvist
Bor: Östermalm
Familj: Flickvännen Alice och dottern Mary
Namn: Henrik Ljungqvist
Bor: St Eriksplan
Familj: Flickvännen Vera och dottern Sam