Close

Mästerfotograf till Östermalm

Irving Penns karriär summeras i en utställning på Åmells konsthandel.

[dropcap]Irving Penn har alltid använt kameran till att belysa själen hos sina modeller. Han blottade sorgen hos Alber Elbaz, exponerade rädslan hos Al Pacino och fångade smärtan hos Truman Capote.[/dropcap]

”Jag gillade inte fotot som han tog av mig, har den framgångsrike modeskaparen Alber Elbaz berättat. Jag kollade på det och sade genast ’Jag tycker inte om det’.”

Irving Penn visade hur Alber Elbaz kände sig på insidan: sorgsen mitt i all framgång.

”Min mamma ringde upp och frågade varför jag såg så ledsen ut på bilden. Det ögonblicket förstod jag att Irving Penn inte hade fotograferat mig, han hade röntgat mig.”

Irving Penn klädde av sina objekt inpå själen och kom att fånga essensen hos både ting och människor. Miles Davis, Audrey Hepburn och David Bowie är bara några ikoner som förevigades av den amerikanska fotografen.

”Irving Penn hade en stram studiostil, han betraktade kameran som en blandning av en fiol och en skalpell, förklarar Susanne Ljung i Stil i P1.

Med kirurgisk precision fotograferade han människor kliniskt befriade från onödig rekvisita.

Nu intar Irving Penn Åmells konsthandel på Birger Jarlsgatan med utställningen Fashion. En samling verk som summerar hans karriär som modefotograf och sträcker sig från 50-talets modereportage till 70-talets produktkompositioner.

”När han skulle fotografera stilleben för Clinique hade han en tydlig plan. Istället för att fotografera en vacker kvinna som produkterna förhöjt ytterligare – vilket var det traditionella sättet – valde han att endast fota produkterna. Tack vare hans tekniska skicklighet och konstnärliga öga kom flaskorna, burkarna och tvålar att framstå lika vackra och åtråvärda som dyrbara modeaccessoarer”, säger Susanne Ljung.

Irving Penn träffade sin hustru – svenska supermodellen Lisa Fonssagrives – under en fotografering 1947. Parets son, Tom Penn, föddes fem år senare. Han berättar att fadern sällan fotograferade familjen:

– Han ville inte fota oss. I hemmet var kameran inte synlig, fotograferandet var en professionell process för pappa. Han sade ”Jag står er för nära för att kunna göra detta”. Han tog inga snapshots, fotograferandet var för seriöst för det.

Close