Konstnärshuset på Smålandsgatan 7 är en främmande fågel i Stockholms affärskvarter. Byggnaden sticker ut i sin utformning och liknar mer ett elegant privatpalats hemmahörande i Venedig eller Granada än in en nordisk huvudstad. Den spännande arkitekturen är en blandning av spanskt och italienskt 1500-tal och gestaltar drömmen om Södern som konstens hem, vilket många konstnärer föreställde sig under 1800-talet.
Det började 1890 när ledamöter från Konstnärsklubben, Konstakademin och Konstnärsförbundet höll stormöte i Stockholm i syfte att försöka komma överens och skapa ett gemensamt Konstnärshus. Röster hade höjts under flera år och blivit mer och mer högljudda och krav hade ställts på att konsten behövde ett eget hus. Det fanns också en stark vilja att samla den splittrade konstnärskåren. Mötet avlöpte väl, konstnärskollektivet enades och köpte tillsammans tomten på Smålandsgatan 7. Efter en hel del konflikter, långa diskussioner och ett omfattande skissande blev det till slut bestämt att uppdraget att rita Konstnärshuset gick till arkitekt Ludwig Peterson. Huset stod klart 1899 och invigdes av Carl Larsson, Konstnärsklubbens dåvarande ordförande.
Det var inte ett lätt uppdrag som landade i Ludwig Petersons knä, att ge form åt den samlade konstnärskårens gemensamma hem, var minst sagt en utmaning. Åsikter saknades inte i denna skara och ingen var för blyg eller finkänslig nog för att inte framföra vad de ansåg. Det spekuleras i om det var därför som Ludwig Peterson valde att ge huset en fasad som påminner om ett sengotiskt venetianskt palats med dekorativa moriska inslag inspirerat av Alhambra. Man tror helt enkelt att han eftersträvade att ge detta speciella hus en avvikande stil för att få tyst på opinionen. Förmodligen ett smart drag av Ludwig Peterson som tillhörde en av de mest kända och anlitade arkitekterna för det nya Stockholm som växte fram under slutet av 1800-talet. Bland annat ritade han hus runt Nybroviken och Nybroplan samt flera hus på Birger Jarlsgatan och den vackra Birger Jarlspassagen bär hans signatur.
Konstnärshuset kallades för palatset på Smålandsgatan på grund av den pampiga fasaden klädd med portlandskalksten och dess spektakulära balkonger med balustrar och balkongräcken. Flera kända konstnärer engagerades i utsmyckningen. Gottfried Kallstenius gjorde dekorationerna i mosaik föreställande tre kvinnor som representerar konstarterna måleri, arkitektur och skulptur. De fyra relieferna i brons över entrédörren visar samma konstarter med tillägg för teckning och skapades av skulptören Gustaf Theodor Wallén.
Den festligt dekorerade fasaden med sina balkonger ser ut att vara utformad för en öppen plats i solen, men lite vemodigt så vetter huset mot norr. Huset är kulturhistoriskt intressant och värt att beundras och har varit en mötesplats för svenskt konstliv i över hundra år.
I husets bottenvåning ligger restaurang KB vilket idag är en klassisk Stockholmskrog. Från början hette restaurangen Konstnärernas buffet, men den höll inte måttet utan kallades i folkmun för konstnärernas fasa. Till slut tröttnade man på smörgåsar och öl och beslutade 1931 att bygga ett riktigt restaurangkök och att ge matsalen en ordentlig och hemtrevlig inredning.
Arkitekt Björn Hedvall fick i uppdrag att göra interiören och det pratas om att det var hans idé att sammankalla konstnärerna till ett extra klubbsammanträde och bjuda på en storslagen festmåltid. Först efter att måltidens frikostiga mängd mat och dryck hade ätits och druckits avslöjades syftet med kvällen, de skulle tillsammans dekorera en vägg i restaurangen. Färg och penslar fanns på plats. På ett strålande humör satte de igång, Isaac Grünewald, Gösta Chatham, Edgar Wallin med flera och redan dagen efter publicerade Svenska Dagbladet ett reportage om denna speciella händelse under rubriken ”Konsthistoriskt ögonblick”.
Alltsedan klubben startades har medlemmarna ritat av varandra när de suttit med kaffet och konjaken eller groggen. I början ritades det direkt på linnedukarna, men sedan beslutade man att spara linnet och istället lades pappersdukar på borden vid sammankomsterna. Sedan dess har tusentals porträtt skapats varav flertalet finns sparade och arkiverade i pärmar.
Idag består Konstnärshusets huvudsakliga verksamhet av konstutställningar, seminarier, föreläsningar och workshops. Restaurang KB har öppet för lunch och middag.