Close

Kulturapoteket Storken

Behöver du handla plåster, huvudvärkstabletter eller solkräm? Ska du hämta receptbelagd medicin? Då är det väl värt att göra en omväg förbi Apotek Storken i hörnet av Storgatan och Styrmansgatan. Storken har en helt fantastisk inredning och har du aldrig varit där kommer du bli imponerad. Känslan är att du kliver rakt in i en svunnen tid och förflyttar dig 100 år tillbaka i tiden. 

Inredningen är helt bevarad och original från 1899 då apoteket öppnade. Det är som ett museum samtidigt som det bedrivs ett fullt fungerande modernt apotek i lokalen. Vackra hyllor och skåp i ebenholts, jakaranda och rosenträ pryder väggarna. De är rikligt utsmyckade med torn och tinnar och snirkliga träornament. Stilen är nyrenässans och mitt i lokalen finns fyra pampiga arbetsbänkar i nygotisk stil. På hyllorna står medicinburkar, flaskor och lådor från 1800-talet och samsas om utrymmet med Alvedon, Resorb och lypsyl. På disken står en våg med två vågskålar bredvid modern teknik som datorer, kortläsare och kassaapparater. Kombinationen är spektakulär. 

Man kliver rakt in i salen, officinen som det heter på apoteksspråk, som har högt i tak och är rikligt dekorerad med porträttsmedaljonger och byster av framstående läkare och forskare. Glastaket är målat med figurer som visar liv och död, hälsa och sjukdom. Väggarna är imitationsmålade i Kolmårdsmarmor. Apotek Storkenär ett av fyra kulturapotek i Sverige. Ytterligare ett finns i Stockholm i Gamla Stan och de andra två ligger i Malmö respektive Lund. När apoteksmarknaden avreglerades 2009 blev de fyra kulturapoteken kvar i statlig ägo. Man ansåg att det var viktigt att de kulturhistoriskt intressanta apoteken, som fortfarande var i drift, skulle förbli statliga för att kunna garantera att de bevaras. Enligt Riksantikvarieämbetet är Storken det mest värdefulla av de fyra och byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet. 

1899 placerades den stora förgyllda storken på sin plats över entrén. Den är fortfarande kvar där idag. Karaktäristiskt för svenska apotek var att de fick djurnamn. Dels berodde det på att djur spelade en stor roll i medeltida symbolik. Många äldre apoteksdjur härstammade från kristen tro tex lejon, hjort, svan och örn. Och dels var anledningen att man använde delar av djur som ingrediens i läkemedel till exempel elfenben, hjärta och fett från markattor, grodor, svalungar samt äggskal från struts. 

1575 öppnades det första apoteket i Sverige. Dessförinnan hade det enbart funnits ett apotek i slottet som förvaltade och skötte Kungens medicinförråd. Det var Kung Johan III som gav tillstånd till ett apotek i staden där medicin som inte kungahuset behövde fick säljas till allmänheten. På den tiden såldes inte bara läkemedel utan apotekaren var även en sorts konditor som tillverkade bakverk, konfekt, sötsaker och preparerade viner.

Det var först när Carl von Linné 1748 reviderade Pharmacopoeja Holmensis, skriften som listade 800 preparat som skulle tillhandahållas i ett välsorterat svenskt apotek, som avföring försvann som ingrediens i läkemedel.

Close