Stockholms okrönta modedrottning står på tröskeln till en ny epok i livet. Mitt i en modevärld i kris, med utflugna barn och en skilsmässa i bagaget går Nathalie Schuterman rakryggad in i framtiden.
Vi möts i lilla baren på Riche – hennes förslag – och genom fönstret syns skylten till butiken som Nathalie Schuterman grundade för 26 år sedan, och som än idag är Stockholms främsta destination för internationellt lyxmode. Genom åren har Solsidans Mickan gjort butiken till en riksangelägenhet med uttrycket ”Sjuttio på Schuttis”, modebranschen har genomgått ett antal metamorfoser, näthandeln har revolutionerat världen, och hållbarhet snarare än konsumtion är på allas läppar. Men butiken ligger kvar på Birger Jarlsgatan och Nathalie Schuterman vet att följa med sin tid – hur och varför ska vi återkomma till senare i intervjun.
Hon tar en mun av sin cappuccino och ler och nickar som för att signalera att vi kan börja nu. Redan efter några minuter står följande klart: Hon skrattar mycket och ofta, har gott om självdistans och om man väntat sig en snorkig modedocka blir man snabbt besviken – Nathalie Schuterman är varm och öppen, räds inte att prata om högt och lågt i sitt liv och nu är hon redo för en ny epok i livet.
– Jo, det är en nystart i livet för mig just nu. Både privat och yrkesmässigt. Jag har just kommit ur en jobbig skilsmässa som pågått i tre år, barnen har flyttat hemifrån, jag har köpt ny lägenhet och startat ett eget märke, säger hon och rättar till de skuggade Chloé-bågarna som ger hennes bruna ögon en moderiktig skugga.
Modebranschen har förändrats sedan Nathalie började för 26 år sedan och hon tror – detta säger hon förvånansvärt övertygat – i ärlighetens namn inte på retail längre. Den värld som en gång bestod av en kollektion per säsong som inköpare sonderade i efter modeveckorna har blivit ett virrvarr av flera modeveckor, pre-kollektioner och ett priskrig utan like som nätjättarna går ur som självklara vinnare.
– Det är ju en krasch just nu. De senaste åren har modebranschen varit en karusell som ingen mår bra av. Nyhetsbehaget från USA gör att det blir allt fler kollektioner per år, nätjättarna kommer in med riskkapital och alla andra kraschar. De enda vinnarna i det här priskriget är de som valt att inte vara med, det vill säga Vuitton, Chanel och Hermès, säger hon.
Själv reste Nathalie Schuterman större delen av året tills alldeles nyligen – alltid var det modevecka någonstans i världen. I några år flyttade hon med sin dåvarande make till London för att ha närmare till Paris och Milano, men då blev butiken eftersatt och livet än mer stressigt. Så kom covid 19 och kraschen med den. Karusellen stannade av och Nathalie fick mitt i allt tid att förverkliga idéer som dykt upp under åren på olika flyg runtom i världen: Bland annat en idé som bygger på att lyfta andra entreprenörer och skapa ett kreativt nätverk.
Creative Hub blev namnet för den föreläsningsserie som Nathalie Schuterman tidigt i höstas inledde i sin lokal på Birger Jarlsgatan. Entreprenörer som Renée Voltaire, Martina Bonnier, Emma Elwin och Camilla Läckberg pratade inspirerande om sina verksamheter inför en samlad skara åhörare.
– Jag tänker att vi måste hjälpa varandra för vi sitter ju alla i samma båt nu. Creative Hub är en synlighet jag vill bjuda på, från två håll såklart. Förut var det näbbar och klor och konkurrens, men jag tycker att det under covid 19 växt fram mer empati och förståelse och jag vill vara del i det, säger hon.
Det var framför allt kvinnor som stod i talarstolen, påpekar jag och hon skrattar lite förläget.
– Ja, jag vet! Jag måste verkligen skärpa mig till nästa gång så att vi får med lite män också …
Varför? Talarlistor har ju i alla tider varit fulla av män som håller varandra om ryggen utan att någon bett om ursäkt för det?
– Verkligen! Exakt så. Jag tycker också personligen att kvinnor är lättare att förstå; de har ofta ett djup och närmare till sina känslor. Det tilltalar mig. Ofta vet jag inte vad jag ska prata med en man om såvida han inte har ett kreativt yrke för då kan vi mötas i det, säger hon, rycker på axlarna och drar sig till minnes en händelse i somras som gav henne en tankeställare.
Tillsammans med några väninnor tillbringade Nathalie en långhelg i Falsterbo och under samtalen slog det henne att det centrala samtalsämnet under helgen var män.
– Jag noterade att här sitter vi duktiga, kreativa kvinnor som driverföretag och jobbar så hårt och så pratar vi bara om män och barn. Det typiskt kvinnliga, berättar hon.
Varför pratade de inte om idéer, företagande, inspirerade varandra med sina erfarenheter? Nathalie frågade sig vad män skulle ha gjort i samma situation.
– De skulle ha startat företag, bollat idéer eller planerat en skidresa. Inte skulle de ha suttit och pratat om kvinnor som betett sig illa i alla fall.
Ett led i den upplevelsen blev Creative Hub och ett aktivt sökande efter förslag och idéer åt de andra kvinnorna i sällskapet. För egen del hade idén om ett eget märke redan nått Nathalie Schuterman. Hon hade lokalen, namnet, kunderna och kontakterna – och hon visste att butiken i dess traditionella form inte skulle vara gångbar så länge till.
Resultatet blev märket som bär sin upphovskvinnas namn och utmärks av kashmir och skräddat klassiskt mode med feminina uttryck. Ett tydligt steg ifrån street wear och massproduktion och ett steg närmre det som en gång lockade henne till mode. För Sex and the city-kvinnan drog sin sista suck i klimatkrisen och street wear har Nathalie själv fått nog av – hon vill tillbaka till tiden då mode var något vackert och gediget.
– När Sex and the city kom tillSverige förändrades allt. Plötsligt blev mode något kul och tillåtet. Kunderna ville köpa det Carrie hade på sig i senaste avsnittet och det var en guldålder för retail. Sedan kom hela street wear-modet med nylon och stora loggor och det klassiska modet glömdes bort. Jag vill återgå till det klassiska med mitt eget märke, eftersom det är den sortens mode jag själv föredrar, säger hon.
Men hur nästa steg ser ut återstår att se. I tankarna leker hon med allt från att starta ett djurshelter för katter, hundar och björnar till att stadsbilden är sned med en massa butiker med kläder istället för platser som erbjuder hjälp med hälsan.
– Är det inte konstigt? Det är lättare att gå in och köpa en tröja än att få prata med någon om man inte mår bra. Hälsa är ju det som borde stå i fokus?
Själv är hon vad hon kallar för hypersensitiv person; detta utmärks aven överkänslighet såväl på insidan som på utsidan och hon delar denna känslighet med många av sina kvinnliga vänner förklarar hon.
– Det kan gälla allt ifrån att jag lätt blir dränerad på energi i sociala sammanhang till att jag kan bli nästintill förgiftad av ett glas vin för mycket, till att jag får yrsel av att ha munskydd, säger hon och fortsätter.
– Jag kommer lätt i obalans och måste vara noga med att jag ta hänsyn till det i hur jag lever. Ofta vill huvudet mer än vad min kropp orkar med, tyvärr.
Jakten på balans och välmående har varit central för henne hela livet. Efter en ensam och ofta olycklig barndom, som vi ska återkomma till, så sökte Nathalie redan i tonåren efter svaret på hur man mår bra. Detta på ett sätt som många andra kanske ofta gör senare i livet.
– Jag tillbringade oerhört mycket tid på Hedengrens och NK:s bokhandel och sökte bland självhjälpsböcker för att förstå hur jag skulle kunna må bättre, säger hon.
Var det någon bok som lämnade ett bestående avtryck i ditt liv?
– Ja, många. Men i synnerhet minns jag en bok som heter The power of positive thinking som jag tagit med mig. Man måste se livet med en liten glimt i ögat annars går man under. Det är svårt för alkoholistbarn att glömma sitt trauma, men man måste, säger hon.
Nathalie växte upp med en mor som på många sätt var för cool för sitt eget bästa, som hon uttrycker det. Hon kom till Stockholm från Norrland; vacker och hungrig på livet och jobbade som modell och senare på ett skivbolag. Tillsammans med Nathalies pappa som var entreprenör och senare bosatt i Schweiz fick hon två barn. Men snart tog alkoholen över hennes liv och Nathalies uppväxt var som dotter till en gravt alkoholiserad kvinna.
– Jag var så extremt olycklig som barn. Och väldigt ensam för ingen ordnade med några play dates. Så jag satt och målade och lekte med mina klippdockor. Kanske blir man kreativ av det? Pappa bodde i Schweiz och Argentina och mamma var absolut inget att räkna med, säger hon.
Även om Nathalie bearbetat sitt barndomstrauma och idag är långt ifrån fången i det så påverkar den henne ännu. Alla som följer Nathalie på Instagram vet att hon presenterar en perfekt yta varje dag – makeupen och kläderna sitter som ett smäck och ingen kan se att kvinnorna hon poserar bredvid ofta är 30 år yngre. Dessutom driver hon ett framgångsrikt företag som efter 26 år inte bytt ägare, det vill säga Nathalie Schuterman, en enda gång.
Hur orkar hon?
– Å ena sidan är det ju mitt jobb. Men det fanns också två kvinnobilder som präglade min uppväxt. Mamma som var en nedsupen äcklig tant på slutet och som i mina ögon var helt hopplös. Och så fanns det pappas kvinnor som var framgångsrika, snygga, smarta och roliga. Vem ville jag vara? Hon tystnar ett tag och svarar sedan själv på den retoriska frågan.
– Pappa var något av en Don Juan och som likt så många andra flickor var pappa min första kärlek. Jag ville bli som kvinnorna han beundrade. Och kanske överkompenserar jag nu för att min värsta mardröm är att bli som mamma – hellre för mycket åt det andra hållet, säger hon.
Nathalies mamma dog i sviterna av sin alkoholism strax efter att dottern flyttat hemifrån och det kom en tid då Nathalie ifrågasatte sin högt älskade men frånvarande pappa.
– Hur kunde han lämna sina två små barn med en alkoholist? Men du vet, han förstod inte ens frågan. Vad skulle han göra? Den generationens män hade inte alls samma syn på faderskap som män har idag, säger hon och frågar lite oroligt om det blir för djupt och personligt nu?
Nej, är du rädd för det?
– Nej, verkligen inte. Jag föredrar djupa samtal och jag har ingenting att dölja, konstaterar hon.
Fokus i Nathalies liv just nu är att optimera denna nya epok i livet med allt det som känns meningsfullt. Livet är kort, konstaterar hon, och man måste se till att ta vara på varje dag. Dottern Chloé går sista året på Parsons i Paris och sonen Marcus driver eget företag. De tre umgås mycket och har en nära relation men de har sina liv och hon behöver inte längre pussla mellan livet som mamma och företagare. Hon har precis köpt en ny lägenhet på sin favoritgata på Östermalm – Tysta Gatan – och känner sig förväntansfull inför denna nya era i livet.
Finns butiken kvar om tio år?
– Jag hoppas det. Men kanske i en annan form? Det kanske är ett shelter då?
Hon skrattar hjärtligt åt tanken på en slags Noaks Ark med elefanter och tigrar i skyltfönstret på Birger Jarlsgatan, och tillägger att enda hindret i så fall kanske skulle vara hyresvärden. Framtiden är till viss del ett tomt blad, och idén om ett shelter på Stureplan är trots allt kanske lika rimlig eller orimlig som en fysisk modebutik om 10 år?
Nathalies Östermalmsfavoriter
RICHE / TEATERGRILLEN
ÖSTERMALMSHALLEN
BRUUNS BLOMMOR