Grundarna Pia Walter och Josephine Alhanko ligger bakom Reused Remade. Affärsidén är att producera och sälja snygga och praktiska tygpåsar av begagnade lakan från hotell.
Berätta om Reused Remade. Vad är affärsidén?
Vår affärsidé är att ta tillvara hotellakan som inte längre används och ge dem ett nytt liv som hållbara tygpåsar för daglig användning vid inköp av mat, dryck, kläder och inredning. Bakgrunden till affärsidén är att Pia och jag insåg att behovet att bära funnits så länge människan existerat, men att vad vi bär i måste förändras för klimatet och miljöns skull. Idén om att ta tillvara redan befintlig textil ledde oss till hotellinne. Vi insåg att enorma mängder högkvalitativ textil kasseras varje år. Här såg vi en möjlighet att ta tillvara detta och på så sätt göra en miljögärning genom att förlänga livet på redan producerad textil.
Josephine Alhanko och Pia Walter är grundare av bolaget. Katarina Martinson och Caroline Dinkelspiel är investerare i bolaget. Vad har det betytt?
Vårvintern 2019 valde Katarina Martinson att kliva på och genom hennes investering och engagemang kunde vi ta nästa steg i vår utveckling av bolaget. Vi fick nu möjlighet att anställa personal och kunde på så sätt skala upp vårt arbete med sourcingen, vilket i sin tur gjorde att vi kunde öka försäljningen, samt addera kompetens till bolaget som gjorde det möjliga för oss att bli mer synliga på sociala medier. I januari 2020 klev Caroline Dinkelspiel på och har idag rollen som arbetande ordförande i bolaget. Tillsammans är vi idag ett mycket starkt team.
Hur kom ni just på att förvandla kasserade hotellakan till tygpåsar?
Pia och jag har ingen tidigare erfarenhet från textilindustrin. Pia har en MBA och min bakgrund är som skådespelerska där jag arbetet flera år på Dramaten samt inom film och tv. Jag har också en master i Konstvetenskap. Pia och jag känner varandra sedan drygt 10 år tillbaka då vi båda blev utvalda att delta i dåvarande näringsministern Maud Olofsons nätverk för kvinnliga entreprenörer. Pia drev på den tiden en eventbyrå och jag hade en liten verksamhet där jag gjorde kulturevent för företag. Vi fann varandra och insåg snabbt att vi kompletterar varandra väldigt väl och jobbar bra ihop. Klimatkonferensen i Paris 2015 blev en ögonöppnare för oss båda kring hur nersmutsade våra hav är, av bland annat plast och vi kände att vi ville göra skillnad. Därav idén till Reused Remade som har hållbarhet som grund, för att vi på så sätt kan göra skillnad och bidra till en bättre värld för kommande generationer.
Hur går processen till vid tillverkningen?
Tillverkningen av påsen är enkel. Vi tar lakanen som de är, de skärs, trycks och sys ihop till tygpåsar i våra två fabriker i Litauen och i Pakistan. Fördelen är att lakanen ser ganska likadana ut i hela världen, vita, rektangulära och av samma komposition, bomull/polyester. Det mer utmanande delen och där vi bryter ny mark är den icke konventionella sourcingen av vår råvara, hotellakanen. Idag kasseras enorma mängder (1000 -tals ton) som antingen blir till trassel och trasor eller går till förbränning. De går alltså nedåt i avfallshierarkin. Det vi gör är att lyfta upp dem i värdekedjan och ge dem ett nytt och långt liv som tygpåse innan de blir trassel, trasor eller fjärrvärme. Lakanen ägs av tvätterierna i Sverige och Europa. Idag samarbetar vi med ett 20 tal tvätterier i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Holland. Detta är något som inte gjorts tidigare i den skala vi gör.
Vi svenskar avverkar ca 1 miljard plastkassar per år. Det är väldigt mycket.
Plastpåsar är bra till mycket, det är inte tal om annat. Men ska du välja en flergångspåse av annat material så är vår tygpåse den bästa ur ett klimat-och miljöperspektiv. Textilindustrin är världens näst mest förorenande industri och att välja vår tygpåse av redan producerat material gör att inget nytt behöver tillverkas för dess syfte.
Vår produktion kräver ingen kemisk eller mekanisk nedbrytning av fibrerna utan tas omhand som det är och sys om. Studier visar att 62 % av textilers miljöpåverkan sker under dess produktion och den biten har vi kapat.
Många butiker har fortfarande kvar plastkassarna? Går utvecklingen långsamt?
Det är positivt att medvetenheten hos konsumenterna har ökat kring de val vi gör i vardagen, för det har betydelse i långa loppet. Sedan har ju mängden plastpåsar som säljs sjunkit påtagligt sedan plastskatten infördes. Att folk tänker till och frågar sig om man verkligen vill köpa en plastpåse för 7 kr som bara blir soppåse, är ett sätt att få folk att tänka till i valet av påsar. Mitt tips är att köpa avfallspåsar på rulle, mycket billigare och ofta gjorde av återanvänd plast. Sedan komplettera detta med praktiska och tvättbara flergångspåsar för annat du behöver bära, då är vår påse ett alternativ. Själv använder jag dem bland annat till att vinterförvara kläder, packa barnens gympakläder och ha som tvättpåsar när jag reser.
Ni jobbar med kunder såsom Systembolaget, Tempo och Clas Ohlson. Är dagligvaruhandeln de som ligger längst fram med tygkassar?
Vi har många kunder inom olika segment Dagligvaruhandeln är en där vår påse lämpar sig utmärkt. Vi är också leverantörer till butiker som Svenskt Tenn och NK så vår påse fungerar verkligen i många skilda sammanhang.
Vad är er målsättning?
Vår målsättning är att finnas globalt. Vårt råmaterial finns globalt och behöver tas omhand och vi tror på att vi framöver också kan producera och säljas regionalt.
Borde man inte kunna ta fram något liknande för frukt och grönt avdelningen?
Det finns idag flergångspåsar i nät för frukt och grönt som verkar smidiga, men själv använder jag avfallspåsar avsedda för kompost som affärer tillhandahåller. Det är ett bra alternativ tycker jag som också får mig att kompostera matavfallet.
Tre argument varför man ska välja tygpåsen?
Jag skulle vilja säga: Tre argument för att man ska välja en tygpåse från Reused Remade:
1. Smidig att ta med och rymmer mycket
2. Tvättbar och tål att torktumla
3. Verkligt hållbar för miljö och klimat
Vilka butiker på Östermalm säljer Reused Remade?
– Clas Ohlson, Fältöversten
– ICA Supermarket, Fältöversten
– Systembolaget, Fältöversten
– Svenskt Tenn, Strandvägen
– NK, Hamngatan