Parken som gick från att vara ett stinkande träsk till att bli stadens nöjescentrum
För de festglada är Berzelii Park mest den där lilla parkbiten man genar igenom för att ta sig från Riche till Berns sent en lördagsnatt. Men en av Östermalms mer bortglömda parker förtjänar faktiskt att återupptäckas av stockholmarna. I slutet av 1800-talet var nämligen Berzelii Park stället att synas på, när man ville visa upp sin nya hatt eller kappa under söndagspromenaden.
Men backar vi ytterligare några år bakåt i tiden var den ståtliga platsen faktiskt ett träsk, en inre del av Nybroviken som gick under namnet Katthavet. I början av 1800-talet var det en av huvudstadens mest stinkande platser, i det stillastående vattnet tömdes nämligen dasstunnorna från stadens gårdar. Att träsket fick namnet Katthavet har sin förklaring i att katt är ett gammalt ord för gyttjig vattensamling – men det sägs även att många katter dränkts just här.
Med tiden blev stanken från Katthavet outhärdlig vilket gjorde att kung Karl XIV Johan såg till att det osanitära träsket fylldes igen, och 1852 började en park anläggas efter landskapsarkitekten Knut Forsbergs ritningar. Sitt verkliga uppsving fick platsen 1854, när en tyskättad konditor vid namn Heinrich Robert Berns öppnade ett café som bar hans efternamn. Just det, föregångaren till numera smått legendariska nöjesetablissemanget Berns salonger. Under 1870-talet var Berns den självklara mötesplatsen för stadens ungkarlar, vilket beskrivs i August Strindbergs klassiker Röda rummet, som döpts efter just en av salongerna på Berns.
FOTOGRAF: Fredriksson, Göran H.
Sitt svårstavade namn fick parken efter kemisten och professorn Jacob Berzelius, som står staty mitt i parken. Med dåtidens språkregler blev Berzelius park till Berzelii. Statyn i sig är faktiskt historisk, eftersom det var första gången en vetenskapsman förärats med ett minnesmärke i Sverige. Tidigare hade sådana främst rests över kungligheter och framstående militärer. Bronsstatyn avtäcktes klockan tre på natten den 13 juli 1858, eftersom man var rädd att begivenheten skulle locka till sig så många nyfikna åskådare att de skulle trampa ned de nyanlagda rabatterna.
1939 minskades parkens gräsyta något, en damm anlades framför Berns och platsen förlorade samtidigt något av sin status som det givna stället att visa upp sin nya spatserkäpp på.
1951 hamnade parken i fokus igen, i och med de så kallade Berzelii-kravallerna. Under sommaren hade allt fler sommarlediga ungdomar samlats i parken efter att ha varit ute och roat sig. Bråken mellan ungdomar och polis nådde sin kulmen den 26 augusti när polis från fem städer konfronterade drygt 3 000 ungdomar. Kravallerna mynnade ut i att vuxenvärlden insåg att ungdomar behöver en meningsfull fritid, vilket ledde till en ökad satsning på ungdomsgårdar runt om i landet.
å nästa gång du promenerar från Riche till Berns sent en lördagsnatt, skänk en extra tanke åt den lilla parken som flera gånger stått i historiens centrum.