Att Ladugårdslandet blev Östermalm, må ha tillfredsställt de krav som kommendör Didron och hans grannar hade, men många var förgrymmade. ”Gamla stockholmare, måna om stadens traditioner och älskande sin ungdoms minnen, uppröras härav”, skrev bröderna Selander i boken ”Två gamla stockholmares minnen” och påpekar att ordet ”malm” har innebörden ”grusmark” och syftar på Brunkebergsåsen; backarna ner mot Birger Jarlsgatan var den östra malmen och backarna ner mot Sveavägen den västra. ”Men var i fridens namn finns eller fanns någon grusmark på det ursprungligen ganska sanka Ladugårdslandet? Att flytta Östermalm öster om Träsket och Västermalm tvärs över Rörstrandssjön är ju originellt och behändigt, men visar föga historiskt sinne.”
Kungsholmen skulle ha blivit Västermalm, men det gick inte igenom. Kanske bodde för få kommendörer på den gamla ”Svältholmen”?
Det är inte bara stadsdelen som byter namn 1885. Vid namnsättningen av de nya gatorna passade staden på att göra sig av med alla namn som fanns i mer än en upplaga. I gamla Stockholm hade det inte varit lätt att ta en hästdroska och be att få bli körd till Kvarngatan, Tullgatan eller Bastugatan, sådana fanns i parti och minut.
Även namn som man tyckte var fula eller som gav obehagliga associationer försvann. Vi hittar inte Bödelsgatan, Helvetesgränden eller Profossgatan i det nya Stockholm.
Från och med 1885 namnsätts gator i en viss stadsdel med en enhetlig kategori, om det inte finns naturliga namn med lokal anknytning. För många gator på Östermalm blev kategorin ”fosterländska och historiska namn”. Karlavägen syftar på stormaktstidens tre Karlakungar med nummer X, XI och XII.
De svenska truppernas segrar vid Breitenfeldt (1631) och Wittstock (1636) är inte bortglömda i namnsammanhang, och inte heller den fältmarskalk, Johan Banér, som anförde dessa trupper. Slaget vid Lützen (1632) och Narva (1700) är också krigsskådeplatser som fallit namngivarna i smaken, men det finns inte en endaste liten Poltavagränd. (Ibland kan man fråga sig om det inte vore klokt att också komma ihåg de historiska nederlagen.)
Många av de fältherrar och inflytelserika personer från 1600-talets stormaktsdagar hade dessutom en personlig koppling till Ladugårdslandet, då de ägde en malmgård där, som kunde tjäna som rekreation för familjen då man ville komma bort från den bullriga, stinkande och osunda staden, men som också försåg hushållet med färsk frukt och grönsaker, ägg och säkert en och annan höna eller lammstek.
Till exempel: Grev Magnigatan efter rikskanslern, riksmarskalken med mera Greve Magnus Gabriel de la Gardie, Grev Turegatan efter Ture Gabrielsson Oxenstierna, Grevgatan efter Per Brahe, som även fått ge namn åt Brahegatan, men så var han Gustav II Adolfs ungdomsvän och förtrogne. Jungfrugatan syftar på jungfru Sigrid Banér (syster till Johan), som ägde en gård i kvarteret Jungfrun (mellan Kommendörsgatan och Linnégatan).
Och sibyllan var ingen spåkärring utan en änka som hette Sibylla och som försörjde sig och sin dotter (som också hette Sibylla) med att hyra ut rum till båtmansfamiljer och fyrverkare (källa: boken Stockholms Gatunamn).
I Lärkstaden finner vi bland andra Brage, Balder, Tyr och Verdandi. De är alla gudar eller i alla fall gudalika väsen ur den nordiska mytologin.
Stormakt och gudar dominerar alltså gatunamnsfloran. Det får väl duga.
Dramatiken är, trots Kungl. Dramatiska teatern, endast representerad av den lilla oansenliga Almlöfsgatan. Den är som en katt bland hermelinerna, men väl placerad utanför Dramatens lilla scen. Som memorialnamn är det lite speciellt eftersom det syftar på en hel skådespelarsläkt från 1800-talet: Nils, sonen Knut och dennes hustru Betty; samtliga, men allra mest Knut, enormt uppburna av sin samtid.
Nu ser det ut som om dessa framstående skådespelare kommer att få sällskap av Ingmar Bergman. Namnberedningen föreslog hösten 2007 att den sista biten av Smålandsgatan från Birger Jarlsgatan upp till Nybrogatan och Dramaten ändas till ”Ingmar Bergmans gata” och att den öppna platsen på Nybrogatan framför Almlöfsgatan ska kallas ”Ingmar Bergmans plats” och prydas med en skulptur av något slag. Så kommer det att bli just det år då Dramaten firar sina hundra år vid Nybroplan.