Lagerlings har i tre generationer hängt med i tiden och ständigt lyckats tackla den svängiga bostadsmarknaden – låg- och högkonjunktur, bankkris, höga bostadspriser och stora värdestegringar. Mycket är samma – namnet, värderingarna, familjen, affärsidén – och ändå har så mycket förändrats. Fax och handslag har ersatts av underhand och styling. Från att jobba som ensam mäklare till att jobba i team. Allt för att serva kunden på bästa sätt.
När Alf Lagerlings startade firman 1947 förmedlade han hela hyreshus i innerstan. På den tiden ägdes fastigheterna av privatpersoner, ingenjörer, läkare, advokater. Husen såldes från en privatperson till en annan och Alf var framgångsrik. Alf Lagerling bodde på Kammakargatan vid Johanneskyrkan. Antika byråer, stora holländska oljemålningar, vacker konst, väldigt pampigt. Våningen var rymlig och Alf upprättade kontor i ena änden av paradvåningen. Ett formellt kontor som liknade en advokatbyrå med stora eleganta mahognyskrivbord. Strikt och uppklätt, alltid kostym och slips och på visitkortet stod det ”affärsman”.
Alf Lagerling bodde på Kammakargatan vid Johanneskyrkan.
Man skickade brev för att boka ett möte, inväntade svar brevledes för att eventuellt få mötestiden några veckor senare bekräftad. En gång i veckan, på söndagar, annonserades det i Svenska Dagbladet. Man ringde till tidningen och bokstaverade texten. Alltid bara textannons, aldrig några bilder. Alfs äldste son utbildade sig till jurist och började arbeta med pappa i firman. Några år senare började även den yngre sonen Jan, enbart 22 år gammal. Sönerna satt i varsitt arbetsrum i sitt forna barndomshem innan de 1982 flyttade kontoret till Kungsgatan. Då hade marknaden förändrats, det förmedlades inte längre hyreshus mellan privatpersoner, utan så kallade fastighetshajar köpte husen i bolag. Fastighetsbolagen hade inte bästa ryktet för de renoverade och skickade hyrorna i höjden. I bankkrisen i början av 90-talet gick många fastighetsbolag i konkurs på grund av hög belåning och uppdragen till Lagerlings blev färre. Storebror sadlade om och blev brottmålsadvokat och Jan drev familjeföretaget vidare på egen hand.
I början av 90-talet flyttade Jan återigen hem kontoret till bostaden, denna gång till Observatoriegatan. Lagerlings ändrade inriktning och började sälja bostadsrätter. Bostadsrätter uppstod i kölvattnet av att fastighetsbolagen med hyresrätter hade gått i konkurs. Det var tuffa tider. Jan satt hela dagarna i telefon på kontoret och så fort han lämnade skrivbordet gick telefonsvararen varm, det var före mobiltelefonen. Man ringde och bestämde möte med potentiella kunder, stod i porten och väntade och hoppades att de skulle dyka upp på visning. Listor på objekt till salu faxades och skrivmaskinen hade karbonpapper för att göra kopior. Budgivning existerade inte utan allt såldes till fastpris och många gånger skrevs inte ens kontrakt, utan ett handslag räckte gott.
Man ringde och bestämde möte med potentiella kunder, stod i porten och väntade och hoppades att de skulle dyka upp på visning.
Det var osäkra tider och värst blev det 1992.
– Det var som att springa i full fart rakt in i en vägg, berättar Jan. Vi sålde bara en enda våning på hela året. Det var enormt tufft.
Dock är Lagerlings som starkast i osäkra tider, när det är viktigt med kunskap och erfarenhet. Det svåra året kom att prägla familjeföretaget som därefter inte tar något för givet utan strävar efter att växa långsamt, behålla personalen och bygga starka kundrelationer. Det svängde fort och redan året därpå sänktes räntan. Lagerlings sålde 40 lägenheter på en månad. Jan minns att det var då man började med budgivning för alla ville köpa och efterfrågan kunde inte matchas av utbudet. Vissa slog till direkt och ibland kunde man få gå runt på visningen och berätta att lägenheten var såld och be folk att lämna.
Nu var det dags för Richard att kliva in och börja arbeta i firman. Han hade hört sin pappa jobba hemifrån under hela sin uppväxt, tyckte det lät spännande och ville testa.
– Jag tyckte direkt att det var jätteroligt. Jag trivs att ha med människor att göra och jag såg att det fanns mycket att förändra och förbättra, förklarar Richard.
Richard var ung och tog med sig ny teknik in i företaget. Han byggde själv första hemsidan, vilket var tidigt, det var bara Lagerlings och Ericsson som hade hemsida.
– Jag såg att vi hade en bra värdegrund, fina traditioner, mycket kunskap och ett bra nätverk av kunder. Vi behövde bara anpassa oss till modern teknik. Det är viktigt med förändring och att följa med i tiden, speciellt då vi är ett äldre familjeföretag.
Det var bara Lagerlings och Ericsson som hade hemsida.
Mäklarens roll har ändrats genom åren till att idag vara marknadsförare och rådgivare. Det visuella har blivit viktigare och numera har Lagerlings en permanent marknadsavdelning med fotograf och AD. Det handlar till stor del om strategi och nätverk och där är Lagerlings starka genom att ha funnits i 76 år. Det stora kundnätverket är en betydande tillgång. Det går ofta att matcha rätt köpare genom kundregistret och flera stora objekt går underhand.
– Eftersom vi bara arbetar på Östermalm kan vi vår stadsdel och våra kunder. Vi blir bra på att matcha. Vi tycker att det är en styrka att vara nischade, förklarar Richard. Därför flyttade vi också kontoret till Strandvägen där vi sitter idag.
Mäklare är till hälften psykologer och det är viktigt att bygga förtroende. Det är mycket pengar som står på spel och känslorna svallar. Det handlar om ett hem där familjen ska trivas och barnen växa upp. Dessutom är många kunder återkommande eller har fått rekommendation av tidigare kund. Det innebär att man alltid måste leverera på topp vilket är en styrka, men samtidigt en hög risk. Det är svårt att få en andra chans.
– Jag är skomakarens barn, skrattar Richard. Jag bor kvar i mitt föräldrahem i Vasastan och har aldrig flyttat. Jag trivs i Vasastan för där kan jag gå på Ica utan att behöva prata bostadspriser. Jag älskar mitt jobb, men det kan vara skönt att vara ledig en dag i veckan. Jag möter så många trevliga människor hela dagarna, vilket jag blev varse när jag skulle byta telefon och konstaterade att jag har 34 000 kontakter.
Jag bor kvar i mitt föräldrahem i Vasastan och har aldrig flyttat.
Vad händer i framtiden? Richard tror att AI kommer betyda mycket för branschen. Allt som går att automatisera kommer automatiseras vilket frigör tid från mäklaren.
– Vi mäklare får gärna vara personliga, men inte privata. Vi är inte kompisar utan hjälper och ger våra kunder råd i ett viktigt beslut i deras liv, säger Richard.
Om Lagerlings kommer drivas vidare av en fjärde generation står ännu skrivet i stjärnorna. Richards råd till sina barn är att de får gärna prova, men de ska göra det som gör dem lyckliga.
Av Tina De Geer