Bokaktuella Claes de Faire om krackelerande äktenskap, perfekta stekar och varför Östermalm är lätt att komma in i.
Claes De Faires kritikerhyllade debutroman Alla lyckliga familjer liknar varandra handlade om ett destruktivt överklassäktenskap. Hans tredje roman Ingen lever i samma familj – som släpptes häromveckan – kretsar återigen kring ett äktenskap i fritt fall.
Jag undrar förstås vad hans terapeut skulle säga om det.
– Jag behöver ingen terapeut utan skriver böckerna istället, förklarar han. Familjen är ju en spännande konstellation att gräva i, många av de bästa dramerna kretsar kring äktenskap som krackelerar.
Vilket är det allra bästa?
– Scener ut ett äktenskap är överlägsen etta.
Claes de Faire har jobbat med politik, pr, rekrytering. I dag arbetar han som vd och chefredaktör på nyhetsmagasinet Fokus.
– Nu låter det ju som om jag ständigt studsar mellan olika branscher. I verkligheten har jag jobbat med olika former av journalistik under 18 av mina totalt 20 yrkesverksamma år.
Är det kul att få bestämma över Johan Hakelius?
– Det är kul att försöka bestämma över Johan Hakelius.
Din senaste roman utspelar sig under en semester. Varför brakar så många förhållanden samman just då?
– Semestern är ju ett slags undantagstillstånd. Det finns inga rutiner och inget att gömma sig bakom. Ingen tvättstuga, inga arbetstider, inga dagislämningar. Man är helt utlämnad åt varandra. Dessutom dricker man vin varje dag …
Hur står den sig mot dina tidigare romaner?
– Bra. Jag tycker att jag utvecklat skrivandet till att bli mer effektivt. Dessutom föredrar jag korta böcker. I min favoritbok alla kategorier – Envar av Philip Roth – kläms en hel familjs liv in på ungefär 180 sidor.
När hinner du skriva dina böcker?
– Jag skriver ganska exakt 3 000 tecken mellan 21 och 22 varje kväll. Nedsidan med det är att jag inte sett någon ny tv-serie sedan Seinfeld.
Du kommer från Motala men känns som en etablerad Östermalmsbo. Var det svårt att tränga sig in i stadsdelen?
– Inte alls. Det är betydligt lättare att leva på Östermalm än vad folk tror. Det är öppet, tillgängligt, vänligt – och ganska osnobbigt jämfört med andra stadsdelar. För mig är snobbism nämligen är att låsa sig vid tanken att det bara finns en sak som är rätt. Östermalm är inte alls dömande på det sättet.
Claes de Faires Östermalmsfavoriter
Cassi
– För maten och personalen, stämningen och steak minuten.
Tösse
– För bullarna och för att de tar så fint hand om mina barn.
Wibergs Foto på Karlavägen
– För att de finns kvar.
Ica Esplanad
– Östermalms bästa matbutik.