Hon växte upp med några av Östermalms främsta krogar som lekplats och förstod tidigt att restauranger handlar om mer än menyer. Idag är Matilda Jackson vice vd för Svenska Brasserier och ansvarar för att våra mest älskade krogklassiker följer med in i framtiden.
Hon har förmodligen sovit under fler bord på Östermalm än någon annan, och varje liten detalj i Sturehofs interiör är en pusselbit av hennes barndom. Matilda Jackson är dotter till Svenska Brasseriers grundare PG Nilsson med Sturehof, Teatergrillen, Riche, Taverna Brillo med flera på sitt gastronomiska samvete. Men, Matilda är idag också vice vd, delägare och styrelseordförande i Svenska Brasserier och dessutom tidigare restaurangchef för Riche och projektledere för nyöppningen av krogklassikern Gondolen på Södermalm. Det är alltså ingen överdrift att kalla Matilda Jackson för Sveriges nya krögardrottning.
Alldeles självklart var det faktiskt inte att Matilda skulle gå i sin fars fotspår, berättar hon när vi ses en tidig morgon utanför Gondolen på Södermalm. Det är två veckor kvar till öppning och än yr byggdammet i luften. Väl på plats i toppen av den ikoniska byggnaden, där Östermalm syns skymta bortom vattnet, tar Matilda Jackson upp tråden.
– Det var inte självklart för mig att jobba med restaurang, men jag tror att det var ganska självklart för alla runtom mig, säger hon och förklarar:
– Jag växte i stort sett upp på Svenska Brasseriers restauranger. Mitt första riktiga jobb efter studenten var faktiskt som matsalsnisse på Sturehof.
Efter tiden på Sturehof kände Matilda att hon behövde prova sina vingar och beslöt sig för att göra det på andra sidan jorden – i Melbourne i Australien närmare bestämt. Där stannade hon i ett och ett halvt år, upplevde det omvälvande i att vara själv i ett främmande land, insåg att hon klarade det galant och upptäckte konst och livemusik. Men hon insåg också hur mycket hon saknade sin familj, vilket gjorde att hon trots allt återvände till Sverige.
Jag var 25 år när jag erbjöds rollen som restaurangchef på Teatergrillen och Riche.
Väl hemma igen läste Matilda ekonomi på Handelshögskolan, och det var där nånstans en vältajmad öppning dök upp på Svenska Brasserier.
– Jag var 25 år när jag erbjöds rollen som restaurangchef på Teatergrillen och Riche. Då var jag också i ett läge i livet där det var dags att bestämma vilken väg jag ville gå. Jag ägnade mycket tid åt att känna efter vad jag ville inför det här beslutet, säger Matilda.
Vid det laget hade hon även hunnit med en vända som ekonom på Swedbank och en tid som konsult. Det senare tyckte hon om, men insåg att det hon mest uppskattade var de uppgifter som påminde om restaurangvärlden.
– Som konsult handlar det om att ta med kunderna på en resa och se till att de har det bra och är nöjda. Det är just det jag tycker om i jobbet med restauranger, konstaterar hon.
Svaret till Svenska Brasserier blev därmed ja och Matilda Jackson blev för idag fem år sedan chef för Teatergrillen och Riche. Plötsligt basade hon över en erfaren personal varav många sett henne växa upp genom åren.
– Det var såklart lite läskigt att bli chef, och jag var ganska orolig inför den rollen. Men när jag väl var på plats så var vi alla ett bra team och vi gjorde jobbet tillsammans, säger hon.
Svenska Brasseriers lokaler med Jonas Bohlins karaktäristiska interiörer där hon lekt som barn var nu hennes arbetsplats, och pappas personal hennes kolleger. Minnen och smaker från restaurangerna går ihop till ett och formar Matilda Jacksons barndomsminnen. Till exempel minns hon hur hon tillsammans med sin pappa brukade passera genom Sturehofs kök på väg till garaget – på vägen fick hon alltid en liten munsbit
– Kockarna brukade ge mig en potatis när vi gick genom köket, och jag minns att det var så gott. Det satte nog spår för jag tycker fortfarande otroligt mycket om potatis!
Restaurangvärlden präglade hennes uppväxt, men även om hon skojar om att hon sovit under väldigt många bord så intogs middagen allt som oftast hemma i villan på Lidingö.
Kockarna brukade ge mig en potatis när vi gick genom köket!
– Både mamma och pappa jobbade mycket, men pappa var alltid hemma och lagade middag åt mig och min bror. Det var otroligt lyxigt. Det kunde vara alltifrån en god korvstroganoff till en avancerad curry, berättar hon.
Men även om restaurangvärlden har fört med sig ett intresse för mat så har den främst format henne som människa. Som liten var hon blyg, berättar hon, och undvek gärna att prata med främmande människor. Men arbetet som matsalsnisse på Sturehof fick henne att inse att hon faktiskt både var bra på och tyckte om att möta nya människor. Blygheten släppte en aning – men bara en aning.
Jag ser mig fortfarande som en blyg person i grunden.
– Jag ser mig fortfarande som en blyg person i grunden, men det är inget som står i vägen för mig, säger hon och minns en annan händelse som fick henne att kliva fram ur skuggan en aning.
– Mamma och jag var på utflykt på Fjäderholmarna när jag var 5-6 år. Jag ville så gärna ha en glass och tjatade på mamma som sa att jag i så fall fick beställa den själv. Jag var förtvivlad för jag vågade inte beställa glassen!
Matilda minns hur hon grät och skrek där på bryggan tills längtan efter glassen vann och hon tog mod till sig. Sammanbitet med blicken sänkt gick hon fram till kiosken och beställde sin glass.
– Jag minns det som otroligt traumatiskt, men det var också väldigt bra för något släppte där, minns hon och skrattar lite åt minnet.
Matilda var blyg även i skolan men alltid duktig och med höga betyg. Tanken slog henne att hon kanske skulle bli läkare som sin mamma – men idén avtog efter ett tag. Matilda insåg att det inte framför allt var föräldrarnas yrkesval som inspirerade henne, utan snarare att de valt sina yrken efter hjärta och lust.
– Passionen som mina föräldrar har för sina jobb har inspirerat mig. Så ville jag också ha det på jobbet. Idag jobbar jag med det jag brinner för, säger hon.
Det första stora projektet som styrelseordförande i Svenska Brasserier blev Riche Fenix – ett projekt där den ikoniska Östermalmskrogen skulle få en systerkrog på Södermalm. Det var ett svettigt, stressigt men framför allt lärorikt projekt.
– Det var lärorikt på så sätt att jag alltid har tänkt att jag är bättre på att förvalta än på det kreativa. Pappa är en stor visionär och kreatör, och jag landade nog i att jag inte var det. Kanske var det för att jag inte ville jämföra mig med honom? Men jag upptäckte att jag tycker om även det kreativa i att bygga en ny restaurang, säger hon.
Idag jobbar jag med det jag brinner för.
Vi konstaterat att Stockholms krogscen just nu tagits över av slipade koncept och mellanrätter. Svenska Brasseriers restauranger vilar tvärtom tryggt på sina traditionella menyer med vällagad mat – men inte helt utan koncept.
– Koncept kanske inte är mitt favoritord, men innebörden är viktig. Man måste ha en tydlig tanke om vad man vill göra med en restaurang – hur ska gästerna känna när de kommer in, vad vill vi säga och vilken mat ska vi servera?
Just den sistnämnda frågan är den första Matilda och hennes team ställer inför en nyöppning. Maten – vällagat och utan krusiduller – har alltid varit central. Tiderna förändras och trender kommer och går, men åren har visat att det är ett koncept som onekligen fungerar.
– Jag tror att det genuina är nyckeln till framgång i Svenska Brasserier. Jag har lärt mig av pappa att våga lita på det man gör och tror på, även när det blåser motvind. Det genuina och krögarnas tillit till sin restaurang får gästerna att känna sig trygga. Och trygghet är jätteviktigt i en restaurang, säger Matilda Jackson och tar Sturehof som exempel.
– När Sturehof öppnade var idén att man skulle hålla öppet 365 dagar om året. Det stod till och med på fasaden, och det ska nog göra det igen nu. Det är en stor risk att ha öppet så mycket, men det har gjort att Sturehof idag är det självklara valet för en sen middag eller vid högtid när annat är stängt, säger hon.
Just den trygga och genuina traditionen kommer hon att bevara inom Svenska Brasserier – men med framtidens restaurang i åtanke. Till exempel tror Matilda att restaurangens roll som mötesplats blir än viktigare i framtiden.
– I och med att allt digitaliseras och våra naturliga mötesplatser blir färre tror jag att restaurangen får en viktig roll som social mötesplats. Utifrån den tanken jobbar vi med våra krogar, säger Matilda och nämner Gondolen som exempel.
Den populära baren på Gondolen låg tidigare ute på bron, åtskild från middagssalen. I det nya formatet har baren flyttat in till matsalen och blir på så sätt ett hjärta i restaurangen.
– Man ska kunna ta ett glas i baren, medan andra äter middag. Flera saker ska ske parallellt i lokalen som i en social symbios, förklarar hon.
I sitt jobb besöker Matilda Jackson restauranger i hela världen och tar dagligen del av vårt lands bästa kockars gastronomiska verk. Men när vi kommer in på ämnet favoritrestauranger och matminnen är hon trogen sitt mantra om det enkla och genuina. Hon föredrar anspråkslösa bistro-restauranger i mellanklassen framför trendiga koncept. Ett av hennes starkaste matminnen är till exempel en enkel ostpaj på ett brasseri i Paris. Pajen var inte mer än okej, förklarar hon, men det hon minns är hur hon satt en hel dag på uteserveringen tillsammans med sin mamma och betraktade folklivet i Paris.
– Det var atmosfären och det fina i att sitta där från sen morgon till tidig kväll som gjorde besöket minnesvärt. Vi trivdes där, förklarar hon.
Det spelar ingen roll hur god maten är om gästen inte trivs, konstaterar hon. Och det är där Matilda Jackson är rätt person för jobbet – hon brinner för att få gästen att trivas. Men även om mat är hennes största hobby så föredrar hon att äta framför att laga mat, medger hon.
– Jag har alltid omgivit mig med människor som tycker om att laga mat, så då blir det väl lätt så, säger hon.
Det finns till exempel en anledning till att hennes kolleger kallar henne för Torsktanten.
– Jag beställer alltid den rimmade torsken med hollandaisesås på Sturehof! Det är det bästa jag vet, säger hon och skrattar åt smeknamnet.
Det står journalister på tur som vill höra allt om Sveriges nya krögardrottning så vår tid är ute. Men innan vi skiljs åt frågar jag hur hon skiljer sig från sin pappa i arbetet?
– Jag är väldigt noggrann, och pappa kan störa sig på att jag inte kan släppa taget i projekt. Han bara kör på och har lättare att lita på att allt ordnar sig, säger hon.
Just den delen, när planering och koncept är satta och hon måste invänta mötet mellan gästen och restaurangen – det beskriver Matilda som den jobbigaste fasen. Och precis där befinner hon sig just nu. Planeringsmässigt är hon klar med Gondolen – nu är det upp till gästerna att forma en restaurangupplevelse inom ramen som Matilda med team har skapat.
– I det här glappet är det bara att vänta, säger hon men tillägger:
– Jag har blivit bättre på att släppa kontrollen. Det är ju också lite skönt att få släppa taget och se hur det vi skapat får ett eget liv.
Fakta// Matilda Jackson
Ålder: 30 år.
Gör: Vice vd, delägare och styrelseordförande i Svenska Brasserier.